Research residens i Gerlesborg!

Förra veckan hade jag tillsammans med skådespelare och pedagog Susanna Vildehav från Teater Eksem, dansare Pia Nordin, kompositör Cha Blasco ett förtätat research residens i Gerlsesborg ” Scenkonst Gerlesborg”.

Vi har tidigare i år haft ett två veckor konstnärs residens på teater Cinnober där vi utarbetat fram ett spännande material för föreställningen Föräldraskapet fas 3, eller Jag vill se stjärnorna! Och nu var det dags att gestalta våra idéer på golvet.

Det blev en riktigt produktiv och givande vecka och jag fick äntligen möjligheten att damma av mina scenkonst-erfarenheter praktiskt. Att börja dagen med uppvärmning och rörelse och sedan improvisera fram scener är för mig ren magi.

Och tydligen upplevde vår lilla provpublik samma, då en av deltagarna återgav detta efteråt:

”Igår den 24 november 2016 fick jag vara med om en föreställning i Evas o Mickes nya scenkonsthus på berget ovanför vår tomt.

Fyra unga konstnärer -dansare,skådespelare,musiker o fotograf bjöd in oss att ta plats på fårskinn utbredda på golvet  i scenrummet.

Det blev en intensiv upplevelse av skönhet o kravlöshet i tid o rum.Bortom tankar av förväntan mot öppen närvaro där allt kan hända o bara ”är” – färger – dagrar –  ljusspel – rörelser –  ljud – skönhet – harmoni -poetisk öppenhet där alla tolkningar o tankar  fritt  får flyta om varandra .

Efteråt berättade konstnärerna om tillblivelsen o tankar om föräldraskap som bakgrund till  sin scenkonst.Samtal om tolkning följde o om scenkonst som förmedling av budskap om faror o möjligheter för människans fortsatta existens på jorden.

Någon hade snabbt en glasklar tolkning av föreställningen – en berättelse-lineär med orsak o verkan.Själv upplevde jag den som en poetisk vacker vision av liv-rörelse -förändring -död-kretslopp-o öppning mot nya möjligheter-just enkelheten och antydningar i detaljer o de olika konstarternas samverkan-bild- ljus -rörelse o ljud gav en rikedom av tankar o associationer. 

Jag tänker att varje människa har sin egen unika upplevelse av scenkonstens intryck på känsla o intellekt allt efter den fond av kunskap, tankar o minnen som ger upphov till associationer o nya känslor. Så är det väl med all riktig konst.Det hade varit intressant om man kunnat ta del av fleras reaktioner o tolkning.

Men kanske är det en omöjlighet när det handlar om konst, som öppnar sig så totalt för alla sinnen o känslor som då behöver språket o rösten som  förmedlande verktyg för att beskriva.

Jag är glad o tacksam att jag fick ta del o är övertygad om att de här unga konstnärerna
kommer att fortsätta att berika  verkligheten för många – den kroppsliga verkligheten –  inte den virtuella.”

Dessa vackra ord fick mig att förstå att vi har något på spåren som jag hoppas vi får möjlighet att fortsätta med. Vi kommer söka bidrag och hoppas att arbetet kommer igång intensivt 2017.

Kärlek AnnaCarin